Surah Al-Haaqqah ( The Inevitable )

Svenska

Surah Al-Haaqqah ( The Inevitable ) - Aya count 52

ٱلْحَآقَّةُ ﴿١﴾

SANNINGENS stund [skall komma]!

مَا ٱلْحَآقَّةُ ﴿٢﴾

Vad betyder Sanningens stund

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا ٱلْحَآقَّةُ ﴿٣﴾

Och vad kan låta dig förstå vad Sanningens stund betyder?

كَذَّبَتْ ثَمُودُ وَعَادٌۢ بِٱلْقَارِعَةِ ﴿٤﴾

[STAMMARNA] Thamud och Aad ville inte tro på det dundrande slaget.

فَأَمَّا ثَمُودُ فَأُهْلِكُواْ بِٱلطَّاغِيَةِ ﴿٥﴾

Thamudenerna begravdes av ett jordskalv;

وَأَمَّا عَادٌۭ فَأُهْلِكُواْ بِرِيحٍۢ صَرْصَرٍ عَاتِيَةٍۢ ﴿٦﴾

och vad [stammen] Aad beträffar utplånades den av en piskande stormvind med iskyla,

سَخَّرَهَا عَلَيْهِمْ سَبْعَ لَيَالٍۢ وَثَمَٰنِيَةَ أَيَّامٍ حُسُومًۭا فَتَرَى ٱلْقَوْمَ فِيهَا صَرْعَىٰ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ خَاوِيَةٍۢ ﴿٧﴾

som Han lät rasa mot dem utan uppehåll i sju nätter och åtta dagar. Där kunde man se människorna ligga utsträckta [på marken] som urgröpta palmstubbar.

فَهَلْ تَرَىٰ لَهُم مِّنۢ بَاقِيَةٍۢ ﴿٨﴾

Kan du [nu] finna några spår efter dem

وَجَآءَ فِرْعَوْنُ وَمَن قَبْلَهُۥ وَٱلْمُؤْتَفِكَٰتُ بِٱلْخَاطِئَةِ ﴿٩﴾

Och Farao och [folken] som levde före honom och [människorna i] de ödelagda [städerna] bar [alla på en tung börda av] synd.

فَعَصَوْاْ رَسُولَ رَبِّهِمْ فَأَخَذَهُمْ أَخْذَةًۭ رَّابِيَةً ﴿١٠﴾

När de satte sig upp mot sin Herres sändebud, straffade Han dem med fruktansvärd stränghet.

إِنَّا لَمَّا طَغَا ٱلْمَآءُ حَمَلْنَٰكُمْ فِى ٱلْجَارِيَةِ ﴿١١﴾

När vattenmassorna sprängde alla hinder lät Vi arken bära er.

لِنَجْعَلَهَا لَكُمْ تَذْكِرَةًۭ وَتَعِيَهَآ أُذُنٌۭ وَٰعِيَةٌۭ ﴿١٢﴾

Den skulle bli ett tecken och en påminnelse för er, som varje uppmärksam lyssnare bevarar i sitt hjärta.

فَإِذَا نُفِخَ فِى ٱلصُّورِ نَفْخَةٌۭ وَٰحِدَةٌۭ ﴿١٣﴾

Och när domedagsbasunen ljuder - en enda gång -

وَحُمِلَتِ ٱلْأَرْضُ وَٱلْجِبَالُ فَدُكَّتَا دَكَّةًۭ وَٰحِدَةًۭ ﴿١٤﴾

och jordytan och bergen lyfts upp och krossas i en enda stöt,

فَيَوْمَئِذٍۢ وَقَعَتِ ٱلْوَاقِعَةُ ﴿١٥﴾

den Dagen har det kommit som måste komma.

وَٱنشَقَّتِ ٱلسَّمَآءُ فَهِىَ يَوْمَئِذٍۢ وَاهِيَةٌۭ ﴿١٦﴾

Och himlen - som har blivit skör - skall brista

وَٱلْمَلَكُ عَلَىٰٓ أَرْجَآئِهَا ۚ وَيَحْمِلُ عَرْشَ رَبِّكَ فَوْقَهُمْ يَوْمَئِذٍۢ ثَمَٰنِيَةٌۭ ﴿١٧﴾

och änglarna [skall stiga fram] från alla håll och över dem skall åtta [bärare] den Dagen bära din Herres tron.

يَوْمَئِذٍۢ تُعْرَضُونَ لَا تَخْفَىٰ مِنكُمْ خَافِيَةٌۭ ﴿١٨﴾

Den Dagen kommer ni att undergå [rannsakan och dom] och ingenting, som ni höll hemligt, skall förbli dolt.

فَأَمَّا مَنْ أُوتِىَ كِتَٰبَهُۥ بِيَمِينِهِۦ فَيَقُولُ هَآؤُمُ ٱقْرَءُواْ كِتَٰبِيَهْ ﴿١٩﴾

Och den som får ta emot sin bok med höger hand skall ropa: "Kom! Läs [vad som står] i min bok!

إِنِّى ظَنَنتُ أَنِّى مُلَٰقٍ حِسَابِيَهْ ﴿٢٠﴾

Jag visste att jag [en dag] skulle kallas att avlägga räkenskap!"

فَهُوَ فِى عِيشَةٍۢ رَّاضِيَةٍۢ ﴿٢١﴾

Han skall leva, salig,

فِى جَنَّةٍ عَالِيَةٍۢ ﴿٢٢﴾

i ett himmelskt paradis,

قُطُوفُهَا دَانِيَةٌۭ ﴿٢٣﴾

där [alla] frukter är [lockande] nära.

كُلُواْ وَٱشْرَبُواْ هَنِيٓـًٔۢا بِمَآ أَسْلَفْتُمْ فِى ٱلْأَيَّامِ ٱلْخَالِيَةِ ﴿٢٤﴾

[Han och hans medbröder skall uppmanas:] "Ät och drick av hjärtans lust! [Detta är lönen] för de [goda handlingar] som ni sände framför er!"

وَأَمَّا مَنْ أُوتِىَ كِتَٰبَهُۥ بِشِمَالِهِۦ فَيَقُولُ يَٰلَيْتَنِى لَمْ أُوتَ كِتَٰبِيَهْ ﴿٢٥﴾

Men den som får ta emot sin bok med vänster hand skall säga: "Ack, om jag ändå hade sluppit se min bok

وَلَمْ أَدْرِ مَا حِسَابِيَهْ ﴿٢٦﴾

och fått förbli i okunnighet om denna räkenskap över mitt [liv]!

يَٰلَيْتَهَا كَانَتِ ٱلْقَاضِيَةَ ﴿٢٧﴾

Om ändå detta hade varit slutet!

مَآ أَغْنَىٰ عَنِّى مَالِيَهْ ۜ ﴿٢٨﴾

Ingen nytta har jag av allt det som jag ägde!

هَلَكَ عَنِّى سُلْطَٰنِيَهْ ﴿٢٩﴾

Mina argument har mist all styrka!"

خُذُوهُ فَغُلُّوهُ ﴿٣٠﴾

[Då skall befallningen ges:] "Grip honom och slå honom i en krage av järn

ثُمَّ ٱلْجَحِيمَ صَلُّوهُ ﴿٣١﴾

och låt helvetets lågor sveda honom.

ثُمَّ فِى سِلْسِلَةٍۢ ذَرْعُهَا سَبْعُونَ ذِرَاعًۭا فَٱسْلُكُوهُ ﴿٣٢﴾

Kedja därefter ihop honom [med andra syndare] i en kedja vars längd är sjuttio alnar;

إِنَّهُۥ كَانَ لَا يُؤْمِنُ بِٱللَّهِ ٱلْعَظِيمِ ﴿٣٣﴾

han ville nämligen inte tro på Guds höga majestät,

وَلَا يَحُضُّ عَلَىٰ طَعَامِ ٱلْمِسْكِينِ ﴿٣٤﴾

och uppmanade ingen att ge den fattige att äta.

فَلَيْسَ لَهُ ٱلْيَوْمَ هَٰهُنَا حَمِيمٌۭ ﴿٣٥﴾

Därför har han här i dag ingen vän

وَلَا طَعَامٌ إِلَّا مِنْ غِسْلِينٍۢ ﴿٣٦﴾

och får ingen annan föda än sådana motbjudande anrättningar

لَّا يَأْكُلُهُۥٓ إِلَّا ٱلْخَٰطِـُٔونَ ﴿٣٧﴾

som bara syndarna kan svälja."

فَلَآ أُقْسِمُ بِمَا تُبْصِرُونَ ﴿٣٨﴾

VID allt det som ni kan urskilja

وَمَا لَا تُبْصِرُونَ ﴿٣٩﴾

och vid det som ni inte kan urskilja!

إِنَّهُۥ لَقَوْلُ رَسُولٍۢ كَرِيمٍۢ ﴿٤٠﴾

Förvisso är detta ett ädelt Sändebuds ord,

وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَاعِرٍۢ ۚ قَلِيلًۭا مَّا تُؤْمِنُونَ ﴿٤١﴾

inte ord av en poet - få är de ting ni tror på! -

وَلَا بِقَوْلِ كَاهِنٍۢ ۚ قَلِيلًۭا مَّا تَذَكَّرُونَ ﴿٤٢﴾

Inte heller ord av en spåman - få är de ting ni ägnar eftertanke åt!

تَنزِيلٌۭ مِّن رَّبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ ﴿٤٣﴾

[Detta är] en uppenbarelse från världarnas Herre!

وَلَوْ تَقَوَّلَ عَلَيْنَا بَعْضَ ٱلْأَقَاوِيلِ ﴿٤٤﴾

Om han [som fått uppenbarelserna sig anförtrodda hade tillfogat] några ord och påstått att de var Våra,

لَأَخَذْنَا مِنْهُ بِٱلْيَمِينِ ﴿٤٥﴾

skulle Vi ha gripit hans högra hand

ثُمَّ لَقَطَعْنَا مِنْهُ ٱلْوَتِينَ ﴿٤٦﴾

och sedan ha skurit upp hans kroppspulsåder.

فَمَا مِنكُم مِّنْ أَحَدٍ عَنْهُ حَٰجِزِينَ ﴿٤٧﴾

Ingen av er hade då kunnat rädda honom!

وَإِنَّهُۥ لَتَذْكِرَةٌۭ لِّلْمُتَّقِينَ ﴿٤٨﴾

[Denna Koran] är helt visst en påminnelse till dem som fruktar Gud och ständigt har Honom för ögonen.

وَإِنَّا لَنَعْلَمُ أَنَّ مِنكُم مُّكَذِّبِينَ ﴿٤٩﴾

Vi vet att det bland er finns de som kommer att förneka [den]

وَإِنَّهُۥ لَحَسْرَةٌ عَلَى ٱلْكَٰفِرِينَ ﴿٥٠﴾

och detta kommer att orsaka förnekarna [själva] bitter grämelse.

وَإِنَّهُۥ لَحَقُّ ٱلْيَقِينِ ﴿٥١﴾

Helt visst är den den absoluta Sanningen.

فَسَبِّحْ بِٱسْمِ رَبِّكَ ٱلْعَظِيمِ ﴿٥٢﴾

Prisa därför din Herres namn, omstrålat av makt och härlighet!